|
Språkforska
på nätet
Hur
vanligt är det att erfarna skribenter börjar meningar
med och? Vad är vanligast i dag, för de som
eller för dem som? Finns ordet funktionalitet,
och vad står det i så fall för? Hur använde
Strindberg svordomar i sina brev och romaner? Kan man
hitta slangord som slagga, jäkta och käka
hos äldre svenska författare? Ordböcker och handböcker
ger oss inte alltid vägledning i språkfrågor. Men på
nätet kan du i dag själv snabbt få fram svar på alla
tänkbara typer av språkfrågor. Här följer en
presentation av några av de bästa hjälpmedlen för
den som vill göra egna små språkundersökningar.
Denna
handledning kommer att uppdateras med jämna mellanrum
(se webbsidan www.spraknamnden.se/SSN/forsk.html).
Senast uppdaterad 17 oktober 2001. Författare Ola
Karlsson, Svenska språknämnden, juni 2001.
Sökmetoder
Sök
i textarkiv på ord och fraser
I
textdatabasen Språkbanken,
liksom i de kommersiella arkiven Presstext
och Mediearkivet,
kan du på webben enkelt och snabbt undersöka hur ord
och uttryck faktiskt används. Här hittar du både
dagstidningar, kulturtidskrifter och tekniktidningar; i
Språkbanken även författningstext och mängder av skönlitteratur.
Du kan göra egna undersökningar och t.ex. se vilket år
ett visst ord börjar dyka upp eller om ett ord eller en
viss stavningsvariant har blivit vanligare de senaste åren.
En fördel är förstås att exemplen ingår i
autentiska texter så att man också får ett
sammanhang. Liknande textdatabaser finns även för
andra språk, t.ex. Bank
of English för engelska.
Vill
man veta om ett uttryck är accepterat eller inte är
det bra att veta att ett utbrett språkbruk, i synnerhet
i språkmedvetna tidningar som Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten
och Svenska Dagbladet, ofta även accepteras av språkvården.
Men inte alltid - ibland betraktas ett utbrett språkbruk
fortfarande som felaktigt, och i de fallen kan det förstås
vara värdefullt att se hur vanligt felet är.
Gör
grammatiska sökningar i textarkiv
Många
språkfenomen handlar om konstruktionstyper snarare än
om specifika uttryck, varför man ibland behöver söka
på grammatiska kategorier, som substantiv eller
infinita verb. Det kan man göra i Parole,
en textsamling där alla ord försetts med information
om ordklass och böjning. Vill man veta hur vanligt det
är med futuralt kommer utan att kan man då
t.ex. söka på kommer följt av verb i
infinitiv. (Sökningen i Parole är dessvärre än så länge
ganska svårhanterlig.)
Att
använda Språkbanken och Parole (DN, SvD, GP m.m.) är
gratis. Presstext (DN, Expressen, GT, Veckans affärer
m.fl.) och Mediearkivet (Aftonbladet, SvD, Arbetet
m.fl.) kan t.ex. skolor prenumerera på till en låg
kostnad. För närmare information om hur du använder
arkiven, se instruktionerna på respektive webbplats.
Sök
i söktjänster
Vill
man titta på språkbruket på nätet - tidningsspråket
är ju långt ifrån alltid representativt för språkbrukarna
i gemen - kan man göra frekvensberäkningar i de stora
söktjänsterna, t.ex. på Altavista
eller Google.
Särskilt lättanvänd och snabb är Google. Där kan
man dessutom söka separat i diskussionsforum,
som ofta ger ett annat resultat än annan webbtext. Sökbara
diskussionsgrupper hittar man även på Yahoo
(under Avancerat
sök). Se respektive söktjänst för sökinstruktioner.
Är ett uttryck du söker i en text inte markerat,
hittar du det lätt med din webbläsares sökfunktion (sök/find
under redigeramenyn).
Svenska
Akademiens ordbok på nätet
Den
mest omfattande svenska ordboken är utan jämförelse Svenska
Akademiens ordbok. De 31 hittills utgivna banden är
både dyra, tunga och svåra att slå i, så
gratisversionen på nätet har stora fördelar. Här får
man en detaljerad beskrivning av hur olika ord, fraser
och former använts sedan 1500-talet, dessutom med
uppgifter om ordens historia och första textbelägg.
Det tar lite tid att lära sig använda ordboken, men
med lite läsarbete ser man t.ex. snart att innan
använts som preposition redan på medeltiden (i stället
för före) och att talspråksformerna eran
och erat har funnits länge i svenskt skriftspråk.
Andra
elektroniska lexikon
Utöver
SAOB finns det mängder av elektroniska lexikon med
innehåll som kan vara svårt att hitta i tryckt form.
Två bra samlingar av ordlistor finner man hos Ordboken.nu
samt på Svenska
språkbyråns webbplats. Med hjälp av dessa källor
kan man få svar på många frågor: Vad heter attachment
på svenska? Vad står BSE (galna ko-sjukan) för?
Heter det enolog eller önolog? Hur används
ordet benchmark i engelskan?
Övrigt nätmaterial
På
nätet finns hur mycket material som helst som kan användas
för språkliga efterforskningar.
- Ordböcker
behöver t.ex. ibland kompletteras med sökningar i
encyklopediska verk som Nationalencyklopedin
(kräver prenumeration), Nordisk
familjebok (begränsat innehåll) eller Britannica
online, t.ex. för att hitta ett geografiskt
namn eller för att få mer information om fenomenet
bakom ett ord.
- Söker
man mer spännande textmaterial är det inte svårt
att hitta. Hos bl.a. Projekt Runeberg
finns stora mängder äldre nordisk skönlitteratur
i elektronisk form. Här kan man t.ex. göra mer
detaljerade sökningar efter citat och fraser i
olika verk eller undersöka hur olika äldre svenska
författare brukat vissa ord och uttryck. Hos Eboken.nu
och The
on-line books page kan du gratis ladda ner mängder
av modern litteratur.
- På
nätet finns dessutom mängder av gratis språkhjälp:
i Svenska
Dagbladets arkiv kan du söka i språkspalter (sök
på Språkspalten)
och på Språknämndens
webbplats kan man få svar på vanliga och aktuella
språkfrågor under Frågor
och svar.
Söktips
För
att få mer exakta resultat bör man snäva in sin sökning.
Vill man söka efter en specifik fras sätter man den
inom citattecken, t.ex. ”lägga
rabarber på”. Söker man efter två eller fler
separata ord kan man använda variablerna AND,
OR och NOT
eller deras motsvarigheter i den aktuella tjänsten;
ibland används t.ex. plus (+),
komma (,)
eller och
för AND, minus (-)
eller inte
för NOT och eller
för OR. Skriver man hund
AND katt ger det texter med båda dessa ord. Söksträngen
hund NOT katt
söker texter med ordet hund som inte innehåller
ordet katt. Hund
OR katt tar fram texter med antingen ordet katt
eller hund eller båda. Alternativ anges inom
parentes: skriver man hund
(katt OR gås) ger det texter med orden hund
samt antingen katt eller gås. Ska orden förekomma
nära varandra i texten anges det ofta med NEAR
(eller vid).
I vissa tjänster kan man också ange om orden ska stå
i samma mening eller stycke och hur många ord som högst
får skilja de båda sökorden åt. Observera att det
bara är det andra ordet som ska föregås av en sökvaribel,
inte det första (skriv t.ex. hund
-katt, inte +hund
-katt).
För
att hitta både sammansättningar och olika böjningsformer
av ett ord använder man s.k. trunkering och sätter
en asterisk (*)
efter eller före grundformen. Skriver man prestanda*
får man alltså prestandan och prestandatopp
medan *prestanda
ger topprestanda och maxprestanda. Frågetecken
(?)
eller punkt (.)
används ibland som variabel för ett utelämnat
tecken: med söksträngen Fran??n
kan man hitta olika stavningsvarianter av Fransén
(med s eller z, e eller é).
Ibland
talas det i textdatabaser om ordförekomster
(eller tokens) och ordtyper (eller types).
Ordtyper är alla de enskilda ord och ordformer som
finns i databasen, t.ex. pojken och pojkarna,
medan ordförekomsten är det totala antalet ord eller
träffar på ett visst ord (eller ordform): 20 träffar
på förekomsten pojken och 25 på förekomsten pojkarna
ger sammanlagt 45 träffar på ordet pojke.
Exempel
Seoul
eller Söul?
Stavning
av namn framgår sällan av ordböcker. Undrar man om
Sydkoreas huvudstad stavas Seoul (den engelska
formen, tillika den Nationalencyklopedin anger) eller Söul
kan man t.ex. göra en sökning i Presstext.
Logga in och klicka på Starta
sökning. Börja med att skriva in Seoul
i sökordsfältet och klicka på Sök.
Det ger 83 exempel på denna form, av vilka många
kommer från Expressen. Skriver man in Söul
i stället, visas 2 214 belägg. Söul är alltså
mer än 25 gånger vanligare i svensk tidningstext,
vilket indikerar att det är den helt dominerande, sedan
länge vedertagna svenska formen.
Ska
eller skall?
Hur
har bruket av ska och skall sett ut över
tiden? Vi undersöker saken i Språkbanken
och skriver med valet Sök
i: frekvenstabell in söksträngarna ska
:n och skall
:n, där :n
ger en jämförbar frekvens för de olika materialen
(alla konkordanser räknas som om de bestod av en miljon
ord). Värdena gäller antal träffar, vilket anges i
sidhuvudet.
Det
ger följande siffror för ska: P65 (tidningstext
1965) 339, P76 (tidningstext 1976) 1 128, P97
(tidningstext 1997) 1 840, moderna Bonniersromaner
ca 1 700 träffar, och för skall: P65 2 024,
P76 2 093, P97 1 138, moderna Bonniersromaner
ca 500 träffar.
Trots
att skall dominerar stort i 60-talets
tidningsprosa (i materialet ser vi att Svenska Dagbladet
fortfarande huvudsakligen skriver skall),
uppvisar Äldre romaner (Almqvist, Bergman, Lagerlöf
m.fl.) faktiskt lika många ska som skall.
Söker man på ska i SAOB
(sök på skola
i sökfältet under Uppslagsord
och sedan skola.v3
eller på
ska
under Fritextsökning)
hittar man snabbt skriftliga belägg på ska från
1600-talet. Tvärtemot mångas föreställning har ska
alltså funnits mycket länge samtidigt som skall
lever i all välmåga.
(I
Svensk författningssamling runt 1980 finns inte ett
enda ska; vill man undersöka bruket av ska
och skall i modernt myndighetsspråk kan man göra
det i fritextsökningar i samlingar av protokoll,
propositioner etc. direkt på riksdagens
webbsidor.)
MP3-aktig
eller MP3-mässig ljudkvalitet?
Suffixen
-mässig och -aktig är mycket produktiva
och används bl.a. för att karakterisera saker, ofta
genom liknelser: amatörmässig, sjuttiotalsmässig,
konkursmässig, rödaktig, flickaktig,
slampaktig. De har alltså ungefär samma innebörd.
Men hur gamla är de? Har de flesta orden med -mässig
funnits i flera hundra år eller är flertalet nya?
Är -mässig eller -aktig det vanligaste
suffixet, förr och i dag? Vid en sökning i SAOB
under Fritextsökning
eller Kombinerad
sökning (med kronologisk
inställning under Sortering
och 200 under Antal
träffar)
ser vi att *mässig
ger färre träffar och att beläggen härrör från början
av 1700-talet och framåt, medan *aktig
ger betydligt fler träffar, av vilka många härrör ända
från 1500- och 1600-talet. Söker man dessutom på aktig
under Uppslagsord
får man fram den artikel som handlar om suffixet
-aktig, och där framgår att det funnits redan i
fornsvenskan.
Tittar
vi sedan i Språkbanken
får vi följande värden: -mässig ger i P97
214, i P65 26 (materialet i P97 är ca 12 gånger större
än det i P65) och i Äldre svenska romaner bara 8 träffar;
-aktig ger i P97 367, i P65 48 och i Äldre
svenska romaner 201 träffar.
I Presstext
ger *aktig
9 401 och *mässig
4 670 träffar. För att se om något hänt mellan 1997
och i dag kan vi i Presstext gå till Avancerad
sökning och göra en tidsbegränsad sökning, förslagsvis
en för 1997 (970101-971231)
och en för 2000 (000101-001231).
Det ger 1 003 -aktig och 495 -mässig 1997
samt 1 211 -aktig och 565 -mässig 2000. Något
ökat bruk av -mässig mellan 1997 och 2000 föreligger
alltså inte.
Orden
med mässig- tycks ha slagit igenom först under
1900-talet och har under senare tid blivit nästan lika
vanliga som orden med aktig-.
Börja
göra eller börja att göra?
Några
hjälpverbsliknande verb, som börja, försöka,
hinna, behöva, tänka m.fl., får
ofta i likhet med de äkta hjälpverben inte att
framför det infinita verbet: får göra, försöker
(att) göra. Tar dessa verb i regel att eller
inte? Kan man se en tendens för bruket med eller utan att?
För
att få en lättöverskådlig samling belägg på
konstruktion med att kan man förslagsvis börja
med att söka i Parole.
Söksträngen ”försök.|börja.”[msd=”CIS”][msd=”V@N0AS”]
innebär att programmet söker på olika former av börja
och försöka (punkten anger att flera tecken kan
följa, t.ex. började, försökt etc.) följt
av att och ett verb i infinitiv. Under Taggtabell
hittar man färdiga söksträngar för ett antal ord och
ordklassformer. Den aktuella strängen ger 225 träffar
(55 börja, 169 försöka). Konstruktion
med att är alltså inte sällsynt, även om en sökning
utan att ger oerhört många fler träffar (6
731). Eftersom det infinita verbet inte alltid följer
direkt efter att kan man skriva in markörer för
ytterligare ord: ”försök.|börja.”[msd=”CIS”][
][msd=”V@N0AS”] ger ytterligare 24 fall, ”försök.|börja.”[msd=”CIS”][
][ ][msd=”V@N0AS”] ytterligare 3.
Vill
vi sedan söka tendenser i bruket går vi lämpligen
till Språkbanken.
Eftersom vi inte kan göra en grammatisk sökning som i
Parole, får vi välja en vanlig fras (ger väldigt få
träffar) eller manuellt räkna alla börja/försöka
respektive börja/försöka att.
I
P97 hittar vi uppskattningsvis ett tusental fall av börja
och försöka + infinitiv men bara 5 börja
att och 23 försöka att + infinitiv. I P65
hittar vi 13 börja och ca 50 försöka +
infinitiv men inget börja att och bara 1 försöka
att + infinitiv. I SAOB,
som ju huvudsakligen innehåller ett äldre språkmaterial,
får vi t.ex.13 börja göra och 1 börja att
göra. Någon ökning av konstruktion med att
tycks alltså inte föreligga.
E-post,
e-mail, mail eller mejl?
Ingen
skriver väl e-post, utom möjligen några
ordentliga dagstidningar? undrar någon. Vi går till Google
och skriver in de olika orden i tur och ordning och
klickar på Sök
svenska sidor. För att inte mail ska få
träff även i e-mail, får man skriva mail
-e-mail (dvs. hitta mail men ta bort alla e-mail).
Resultatet visar att e-post faktiskt är klart
vanligare (ca 585 000 belägg) än mejl (23 200),
e-mail (168 000) och mail (155 000) i
svenska webbtexter.
Ett
helt annat resultat får man vid en diskussionsgruppssökning
på Google.
Klicka på länken Advanced
Groups Search. Välj sedan svenska
under språkmenyn och skriv in respektive ord i sökfältet
(för att inte mail ska få träff även i e-mail,
fyll i e-mail
i fältet utan
dessa ord). Det ger 74 000 mail och 33 500
e-mail, men bara 12 000 e-post och ynka 1
300 mejl. Språkbruket i de informella
diskussionsgrupperna skiljer sig alltså markant från
det i andra webbtexter.
Är
site samma sak som web site?
Site
används i svenskan för eng. web site, trots att
site egentligen bara betyder ’plats’. Men hur
är det, används kanske site som kortform för web
site även i engelskan? För att ta reda på det går
vi först till Bank
of English. Man kan få maximalt 40 träffar i
demoversionen, men söksträngen site+8web
(hittar site i texter som också handlar om
webben, med maximalt 8 ord mellan site och web)
ger bara 3 träffar, där site dessutom står
mycket nära ordet web:
The site is httpwww.le-web.fr; the most useful site on
the World Wide Web; your own site on the World Wide Web
sounds exciting.
Vi
kan av resultatet sluta oss till att site som
kortform för web site är sällsynt i engelskan,
och det tycks dessutom förekomma mest i ett givet
sammanhang. Söker vi däremot på ”web
site” i t.ex. Altavista får vi över 5
miljoner träffar.
En
policy, flera vadå?
Någon
undrar hur man böjer policy i plural men ni
hittar inget entydigt svar i ordböckerna. I stället går
ni till Språknämndens
frågor och svar, klickar på p
och sedan på policy
och ser där att det kan böjas policyer.
Den
nya ekonomin, vad är det?
I
undervisningen ska ni diskutera uttrycket den nya
ekonomin men ingen vet riktigt vad det betyder och
ni hittar ingen definition i svenska lexikon. Ni söker
då på One
look dictionaries, skriver in ”new
economy” i sökfältet och hittar underlag till
en egen definition i tre engelska ekonomiordlistor.
Hur
ser meningar ut som Strindberg börjar med och
och men?
Många
tror att man inte får börja meningar med och
och men (det får man!). Tittar man efter upptäcker
man emellertid att det är ett vanligt grepp hos många
erkända författare. I Språkbanken går det inte att söka
på meningsbörjan. Därför går vi till projekt Runeberg.
Klicka
på länken Search
och fyll i fältet Title:
på nästa sida i namnet på en roman som finns med i
Runebergsamlingarna, t.ex. Röda
rummet. Klicka på sökrutan (Search)
och när sökresultatet sedan kommer upp på länken Röda
rummet. För att kunna söka i hela texten och
inte bara i ett kapitel i taget, rulla ner till slutet på
innehållsförteckningssidan och klicka på länken som
visar texten som html-fil (HTML
file). Nu kan du i din webbläsares vanliga sökfunktion
(sök/find
under redigeramenyn) skriva in söksträngarna . Och
respektive . Men.
När du fått upp det första exemplet, gå tillbaka
till sök/find
och klicka igen för att komma till nästa exempel.
Som
synes börjar Strindberg mycket ofta meningar med och
och men. Särskilt många fall finns i
dialogtexterna, dvs. i återgivet tal. Det ser man även
om man gör samma sökning i Strindbergs dramer. Ett par
exempel:
”Han
tvättade sig i ansiktet och om händerna och kammade
sig; en polis skulle ha tagit honom för en mördare som
höll på att utplåna spåren efter sin gärning.
Men under allt detta tänkte han - klart, bestämt
och redigt. Och när han fått rummet och sig själv
i ordning hade han fattat ett beslut, vilket han
verkligen länge hade förberett och som nu skulle sättas
i verket.”
”Men
solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar
av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från
Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade
upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över
till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på
Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen,
eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett
rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där
havet ligger. Och därifrån kom vinden …”
”På
nedra botten till vänster om porten var en kristlig
bokhandel. Falk stannade och läste på de i fönstret
utlagda böckernas titlar! Det var det gamla vanliga:
indiskreta frågor, närgångna tillvitelser, förnärmande
förtroligheter, allt så väl och så länge känt. Men
vad som mera ådrog sig hans uppmärksamhet var de många
illustrerade tidskrifterna, vilka med sina stora
engelska träsnitt lågo utbredda för att locka
folk.”
Gosse,
grabb, pojke, kille
Hur
vanliga är orden gosse, grabb, pojke
och kille - förr och i dag? Svaret på en sådan
fråga kan man få på Språkbanken.
För att få ett grovt intryck av frekvenserna för
orden jämför man förslagsvis materialen press 65,
press 76 och press 97. Skriv in ett ord i taget i sökfältet
och klicka på Sök
i: frekvenstabell. Lägg till :n
efter varje sökord för att få en jämförbar frekvens
för de olika materialen (alla konkordanser räknas som
om de bestod av en miljon ord). Sedan kan man enkelt ställa
upp en tabell över de olika ordens frekvens i
materialen.
|
|
P65
|
P76
|
P97
|
Totalt
|
|
gosse
|
10
|
3
|
2
|
15
|
|
grabb
|
2
|
5
|
4
|
11
|
|
pojke
|
22
|
32
|
25
|
79
|
|
kille
|
4
|
19
|
27
|
50
|
Här
ser vi t.ex. att gosse var avsevärt vanligare
1965 än i dag, att kille blivit betydligt
vanligare de senaste decennierna även i tidningsprosan
och att pojke och grabb (som är ovanligt)
förekommer ungefär lika mycket i dag som förr.
Observera
att alla sifferuppgifter och adresser i handledningen
refererar till sökningar gjorda i mars 2001.
|
